|
Från Frivilliga Skarpskytteföreningen i Göteborg finns några arkivrester 1873-83 bevarade bland Göteborgs skyttegilles
handlingar, som förvaras i Göteborgs Folkrörelsearkiv på Region- och stadsarkivet. Skarpskytteföreningen upplöstes 1883 och
inventarierna överlämnades till Göteborgs museums historiska avdelning. Intendenten Brusewitz kvitterade bl a fanor, skyttemärken,
medaljer, sigill, gevär, fem protokollsböcker, åtskilliga räkenskapsböcker och åtta namnrullor, dvs. medlemsförteckningar. Kvittot
ligger i Skyttegillets volym F III:1.
Göteborgs skyttegille fortsatte verksamheten. I maj 1891 utsändes en inbjudan till skyttefest för hela landet i Göteborg fredagen
31 juli till måndagen 3 augusti (söndagen sköt man inte) samma år, då man också skulle ha lantbruksmöte med hantverks- och
industriutställning i staden. 1885 hade en svensk skyttefest hållits i Stockholm, vilket ökat intresset för skjutövningar. Man inbjöd
skyttar från armén och flottan, frivilliga skytteföreningar, skarpskyttekårer, jaktsällskap och jägarförbund. Statens järnvägar hade
beviljat rabatt på truppbiljetter i samband med arrangemanget, och man hoppades att de enskilda järnvägarna skulle vara lika gynnsamma.
Att döma av korrespondensen var det dock inte alla järnvägsbolag som fann anledning att subventionera skyttarnas resor.
Det kom deltagare från många orter. Bryggmästare E W Lindewald anmälde sig som medlem av jägarförbundet 15 juli på ett
brevpapper prytt med alla bryggeriets byggnader. Skyttegillet beställde 2000 inträdeskort från Skånska Lithografiska AB i Malmö
enligt faktura 11 juli och en mängd andra trycksaker från Joh. Lundéns tryckeri, som låg på Magasinsgatan 11, i hörnet av Kungsgatan.
De beställningarna, från 27 maj till 31 juli, sammanfördes på den här avbildade räkningen den 10 augusti. Ett tält dekorerades med
flaggduk och girlanger och det gick åt 51 meter gul och blå flaggduk enligt faktura från August Killgren på Drottninggatan 14. Juvelerare
L Larson satte öglor i 281 medaljer, en dryckeskanna av nysilver inhandlades hos J A Petterssons bleckslageri- och lampfabrik på
Husargatan 18. Troligen var kannan ett pris liksom den studsare och dubbelbössa som inhandlades från Husqvarna fabriks lager i
Göteborg. Gevären kostade betydligt mer än kannan.
Skytteföreningarna fick statsbidrag för att kunna avlöna instruktörer, som framgår av ett brev från Lommelanda
skytteförening 22 mars, 1905 prytt med ett fosterländskt emblem. Lommelanda ligger i norra Bohuslän nära gränsen
mot Norge. Detta var året för stora unionsbråket, som slutade med att Norge sade upp unionen i juni. Denna förening
hade dock problem med ekonomin, eftersom statsbidrag inte utgick förrän verksamheten redovisats och i Lommelanda
hade man tydligen svårt att komma i gång. Man hade sökt medel till ett mausergevär från Svenska Kvinnoföreningen för
fosterlandets försvar men fått nej, eftersom kvinnoföreningen inte heller hade några pengar utan hade hänvisat till
landshövdingskan Lagerbring som kanske skulle kunna få fram medel genom en större fest som skulle anordnas för att
samla in pengar till länets skytterörelse.
Göteborgs skytteföreningar anordnade en gemensam basar 8-9 april 1905. Det var Göteborgs och Bohus läns skytteförbund
(ordförande landshövding Gustaf Lagerbring), Göteborgs skytteklubb (ordf Bror von Matern), Örgryte skytteförening (ordf
bryggaren Melcher Lyckholm), Göteborgs Skyttegille (ordf Ebbe Lieberath), Kvibergs skytteförening (ordf P Th Bergsten).
Basaren ägde rum i nya konserthuset på Heden, som hade invigts 11/2 samma år (bild på byggnaden i Fredberg Det gamla
Göteborg 3 s 180). Behållningen skulle gå till ammunition och understöd av föreningarnas verksamhet. Man skickade ut
teckningslistor för att få ihop varor m m till försäljningen. De företag som inte hade lämpliga varor skänkte 25 kronor i stället.
Man får väl hoppas att det blev något bidrag till Lommelanda också.
|
