|
Bilden av slöjdpojken är hämtad ur en handledning för slöjdlärare i Göteborgs skolmuseums arkiv på Region- och Stadsarkivet Göteborg.
F A Zettergren startade sin karriär i Vänersborg som medhjälpare på apoteket och gifte sig med ägarens dotter. Han var självlärd
konstnär och arbetade från 1840-talet också som teckningslärare vid läroverket. 1850 övertog han stadens bokhandel. 1863 blev han
stadsfullmäktiges ordförande och valdes även till ledamot i landstinget som han tillhörde t o m 1877. Landstingets ordförande landshövding
Eric Sparre var mycket angelägen om att främja industrins utveckling. Därför ville han införa teckningsundervisning i folkskolan (mest för
pojkarna) som ett första steg i utbildning för industriarbete, särskilt inom textilområdet. Zettergren tycks ha delat landshövdingens åsikter.
I varje fall höllhan 1868-69 gratis kurser i teckning för folkskollärare.
Landshövdingen var också intresserad av slöjdutbildning. Han ville att skolbarn skulle arbeta med sina händer halva dagen och
med huvudet halva dagen; då lärde de sig lika mycket på halva dagen som andra elever på heldagsstudier. Omväxling i arbetet skulle
det vara. 1872 startade en slöjdskola i Vänersborg i enlighet med dessa idéer. Skolan fick bidrag från landstinget och Zettergren skulle
vara tillsyningsman. Vänersborgs sparbank, hushållningssällskapet och staden bidrog också. Zettergrens inspektionsberättelse 1875
ingår i landstingstrycket, som då fortfarande använde tysk stil.
Pojkarna i skolans två högsta klasser lärde sig att sy kläder, göra skor och stövlar, snickra bord m m och litet smide. Det var alltså
fråga om att tillverka praktiska ting, inte om konsthantverk. 1883 fick landshövdingen slöjdkurserna öppnade för läroverkets pojkar –
slöjdskolan var kombinerad med folkskola men landshövdingen överskred gärna klassgränserna - och så många pojkar ville deltaga i
slöjden att inte alla fick plats, men 88 stycken hade i alla fall fått pröva på.
| 
