|
År 1900 dog fru Susanna Hasselblad, änka efter grosshandlare Fritz Hasselblad, som hade drivit det Hasselbladska affärshuset - huset finns
fortfarande vid hörnet av Östra Hamngatan mittemot Operan. Fritz Hasselblad hade köpt fastigheten Bångsbo i Släps socken, nära gränsen mot
Askim, år 1876 och låtit bygga ett sommarställe för sin stora familj. Han hade sju barn, som efter moderns död skänkte Bångsbo till Göteborgs
lärarinnor för att ge dem möjlighet till semestervistelse. Familjen Hasselblad hade sin sommarvilla under en tid då det krävdes häst och vagn för
att komma dit från Göteborg. Men sommaren 1903 öppnades Säröbanan, så att lärarinnorna kunde bekvämt åka tåg till Sandlyckans hållplats
och gå därifrån.
Bångsbo hade 15 eller 17 rum - uppgifterna varierar - men man byggde till ett annex så att det fanns plats för 25 lärarinnor. Den 28/5 1917
infördes i räkenskaperna avgifter för 21 lärarinnor, som alltså kunnat bo där samtidigt. Ett fragment av Lärarinnehemmets arkiv är bevarat.
Det är räkenskaper 1910-20, där man kan se namnen på gästerna 1917-20, hur länge de bodde där och vad de betalade. Huvudman för
verksamheten var Göteborgs lokalförening av Sveriges Högre flickskolors lärarförbund, senare Göteborgskretsen av Flick- och
Samskoleföreningen, som utsåg en särskild styrelse för Bångsbostiftelsen. Det var alltså främst lärarinnor vid flickskolor och läroverk som
skulle få bo där, men en kontroll i matriklar för Göteborgs folkskollärare 1917-20 visar att även folkskolelärarinnor fanns bland gästerna.
Gymnastikdirektören fru Ingrid Oterdahl tillhörde stamgästerna, och hon tjänstgjorde vid Otterhällans folkskola. Hon bodde 1920 på Karl
Gustafsgatan 35, där hon delade bostad med lärarinnan Jeanna Oterdahl, som senare blev en uppskattad författarinna av ungdomsböcker,
samt änkefru Eva Oterdahl. I Göteborgs adresskalender hittar man flera hushåll bestående av lärarinnor och en gammal mamma, eller av ett par
systrar.
En annan stamgäst var f d lärarinnan Zenobia Hero. Clara Cavallin, biträdande föreståndarinna vid Göteborgs högre samskola hörde också
till stamgästerna, tillsammans med Erika Cavallin, som var skolkökslärarinna. En lärarinna kunde bo på Bångsbo tillsammans med en släkting
med annat yrke, så gjorde t ex Ebba Wendel, vars syster Sigrid var kassörska. De bodde på Haga Kyrkogata 12 tillsammans med änkefru
Hanna Wendel, ett hushåll liknande det Oterdahlska. Änkefru Alma Baltzer hade varit gift med en teckningslärare och var tydligen därmed
kvalificerad som gäst.
Bångsbohemmet drevs som ett pensionat och vistelsetiderna var mycket olika. Somliga kom bara några dagar, andra bodde där länge
(72 dagar som mest). Några kom även på jullovet 1917 och på påsklovet, men de flesta kom under sommarmånaderna. Priset per dag varierade
1917 mellan 2:25 och 3:75, vilket troligen berodde på rummets storlek. När två damer delade rum sänktes avgiften. 1920 hade priserna stigit
till mellan 4:25 och 6:50.
1960 stod Lärarinnehemmet fortfarande i telefonkatalogen - det hade ursprungligen Kullavik nummer 1, dvs den första telefonen inom
Kullaviks telefonstationsområde. Men tiden hade runnit ifrån pensionaten. 1950-talets lärarinnor kunde åka till Italien på sommaren. Bångsbo
såldes i mitten av 1960-talet och huset revs. I stället byggdes ett hem för handikappade barn.
|
