|
I Göteborgs hälsovårdsnämnds arkiv, volym E IA:1 som innehåller korrespondens och bilagor till protokollen från 1890-talet, ligger denna
karta över Möllerska plantaget gjord 1885. Anläggningen låg vid den forna Breda Vägen, men Linnégatan och Tredje och Fjärde Långgatan
har ritats in över parkområdet. Möllerska plantaget fick sitt namn då änkefru Möller drev ett uppskattat värdshus där (Fredberg, Det gamla
Göteborg 1 s 463 f). Hon dog i den första koleraepidemin 1834, och då använde staden lokalerna som epidemisjukhus, till det nya
epidemisjukhuset (nuvarande Konstepidemin) öppnades 1885. 9 augusti 1834 hade man ordnat 50 sängplatser i f d värdshuset, men
patienterna blev så många att de måste inhysas på vinden, i en lada och ett lusthus. Vid den andra koleraepidemin 1850 intogs c:a 250
patienter i sjukhuset i Möllerska plantaget och 147 avled (Fredberg 1 s 470 ff). Den sista koleraepidemin i Sverige kom 1866, men skräcken
för kolera levde kvar, och förste stadsläkaren dr E Almqvist ville 1885 att hälsovårdsnämnden skulle bygga två nya sjukpaviljonger i
Möllerska plantaget. Byggnadsnämnden godkände ritningen i sitt protokoll den 14 juli 1885. Bygget måste påbörjas inom sex månader och
byggnadstillståndet var tillfälligt, eftersom paviljongerna måste bort, när den planerade bebyggelsen vid Tredje och Fjärde Långgatan kom
igång. Kanske hälsovårdsnämnden tog upp ärendet igen 1892-93, eftersom koleran då brutit ut i Hamburg, och därifrån kunde den genom
fartygen spridas till Göteborg.
Karta över Möllerska plantaget gjord 1885 som utskriftsvänlig pdf-fil
|
