|
Landstingen ansvarade från 1863 för att sjukhusen fick tillräckliga medel. Driften sköttes av lokala direktioner, som årligen
lämnade in en ekonomisk redogörelse. Vid utvidgning av verksamheten motionerade ofta någon landstingsman från orten
som engagerat sig i frågan. Älvsborgs stora län hade lasarett i Borås och Vänersborg, men ganska tidigt framkom önskemål
om sjukstugor på andra orter för att de sjuka inte skulle behöva resa så långt. Alingsås ville ha filial- eller reservlasarett 1872,
men eftersom Ulricehamn, Svenljunga och Skene också ville ha sådana, avslogs motionen. Samma år framlade folkskollärare
Helin, ledamot för Vedbo härad, ritningar och kostnadsförslag till en sjukstuga i Billingsfors i norra Dalsland, som skulle byggas i
närheten av provinsialläkarbostaden vid Billingsfors bruk. Landstinget hade 1871 anslagit 6000 riksdaler till bygget men lovade
inget till driften. Sjukstugan byggdes 1873-74 med bidrag från landstinget och fru B Waern. Bruksägare Wilhelm Waern på
Baldersnäs var landstingsman för Vedbo och valdes även till riksdagsman i Förstakammaren 1875 men avled kort efteråt.
Wilhelm Waern föreslog 1874 att landstinget skulle bidra till vård och underhåll av patienter vid Billingsfors sjukstuga med
1000 kr per år, vilket under diskussionen ändrades till 600 kr och beviljades. 1875 inrättades en särskild direktion för
Billingsfors sjukstuga, men landstinget ville inte att den skulle bli en filial under Vänersborgs lasarett.
Bohuslandstingets protokoll 1885 innehåller en utförligare beskrivning av sjukstugan i Billingsfors än vad man hittar i
Älvsborgs landstings protokoll. Beskrivningen ingick i medicinalrådet O F Hallins tryckta redogörelse för olika sjukstugor i landet.
Enligt denna hade verksamheten börjat 1/6 1875. Åtta kommuner i Vedbo härad lämnade bidrag till sjukhuset, och invånare från dessa
kommuner hade rätt att tas in där. Patron Waern donerade 1875 10 000 kr, vars ränta skulle tillfalla sjukhuset så länge landstinget
gav bidrag. Eftersom 6 % var en vanlig ränta, torde Waern ha bidragit med lika mycket som landstinget gav i anslag 1874.
Sjukstugan hade ett rum för kvinnliga och ett för manliga patienter. På vinden fanns två gavelrum för enskilda patienter, som
betalade 1:20, dubbelt mot avgiften på allmänt rum. Uppvärmning skedde genom fyra fyrkantiga vita kakelugnar. Badrummet fick
ånga från ångpannan i köket, och inomhus fanns en Marinosklosett för patienter som inte kunde gå till avträdet utomhus.
Eftersom de ritningar som skollärare Helin framlade 1872 inte finns kvar, får man nöja sig med denna beskrivning. Den
äldsta ritningen i landstingets arkiv från 1907 gäller en tillbyggnad. Den gjordes av Carl P Carlsson i Långbron, förmodligen
en lokal byggmästare.
|
