|
Det tredje Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg var den cirkelformade byggnad som nu kallas Sociala Huset och enligt föreliggande
planer ska bli centrum för lärarutbildning. Det ritades av göteborgsarkitekten Victor von Gegerfelt, som också ledde byggnadsarbetena.
Huset började byggas 1849 och stod färdigt 1855, men 1859 behövde man köpa fönsterglas, kanske till den förrådsbyggnad av sten som
var färdig för besiktning den 6 juni 1860, då bygg- och murmästare A Krüger, snickaremästare August Bark (delägare i snickerifabriken
Bark & Warburg, som låg på Trädgårdsgatan, innan den expanderade och flyttade ut till Smala Vägen, senare Första Långgatan) i
närvaro av stadsbyggmästaren H J Strömberg och snickaremästare J Sahlin, ombud för sjukhusdirektionen, skulle förrätta besiktningen.
I sjukhusarkivet ligger kvar några priskuranter från olika företag 1859. Ett av dem var Bromö glasbruk (Sahlgrenska sjukhuset F Ia: 9).
Bromö (även stavat Brommö) är en ö i Vänern nordöst om Mariestad, skild från Torsö genom ett sund som var farled för fartyg
som skulle gå vidare i Göta kanal till Östersjön och Stockholm. Det kanske låter litet avlägset från Göteborg, men Bromö glasbruk
var faktiskt ett Göteborgsföretag, som 1803 flyttades från Klippan till Bromö.
Klippans glasbruk låg på området för den gamla Älvsborgs fästning, som till stor del raserades för att få material till den nya fästningen
som började byggas på Kyrkogårdsholmen redan 1653. 1762 fick Johan Schytz Kungl Maj:ts tillstånd att anlägga ett glasbruk där.
Han avsåg att använda stenkol i stället för ved, som var en bristvara i Göteborgstrakten, och aska av sjötång i stället för importerad
soda. Metoden att tillverka soda av sjötång hade prövats av den mångfrestande göteborgsköpmannen Peter Bagge, som var
kompanjon med Johans far Samuel Schytz. Peter Bagge bosatte sig 1778 på en egendom i Västergötland men var 1793 jämte
göteborgsköpmannen William Chalmers en av de drivande krafterna bakom bygget av Trollhätte kanal. Peter Bagges bror
Carl Bagge drev sedan 1796 glasbruket framgångsrikt och byggde ut verksamheten men 1803 tröttnade han och lade ner bruket
enligt Fredberg, Det gamla Göteborg 1 s 38 f. Några vackra glas finns på Göteborgs stadsmuseum (bild i Fredberg 1 s 30) men
huvudsakligen tillverkades buteljer och annat bruksglas.
Men glasbruket vid Klippan lades inte ner utan flyttades till det skogrika Bromö, dit det då gick att nyttja sjötransport genom den
nybyggda Trollhätte kanal. Bromön köptes 1803 av Carl Bagge och landshövdingen i Göteborg Sam. af Forselles, och glasbruket
flyttades. 1813 såldes glasbruket till kommerserådet Berndt Harder Santesson (1776-1862), som var en av Göteborgs
storföretagare - kommerseråd liksom Carl Bagge. Santesson samarbetade med Baltzar von Platen och satsade sin stora förmögenhet i
bygget av Göta kanal, som åsamkade honom stora skulder. 1836 sålde Santesson två tredjedelar av Bromö till glasbruksintressenterna,
som står för prislistan 1859. Santesson själv bodde i Chalmerska huset Södra Hamngatan 11.
Den vackra bilden av Bromö glasbruk 1859 visar förmodligen en förskönad bild av bruket, men samtidigt brukade man vara ganska
noggrann med byggnaderna på sådana reklambilder. Ägarna var stolta över sina företag och röken ur skorstenarna visade aktivitet.
De två väderkvarnarna kan ha satts dit som dekoration. Tre segelfartyg och ett fartyg försett med skovelhjul ligger redo att frakta
glas till lagret i Göteborg.
|
