Månadens arkivhandling

Juni 2001 – Landstinget i Göteborgs och Bohus län gav anslag till telefonnätet 1883- 1904

Belltelefonen hade patentsökts i USA 1876. 1880 anlades den första telefonstationen i Stockholm av Belltelefon AB. Telefonen spreds snabbt i det glest befolkade Sverige. Privata telefonbolag byggde nät och stationer ute i landet. De köptes sedan av Telegrafstyrelsen, som bildats 1855 sedan riksdagen 1853 beslutat införa elektrisk telegraf. I maj 1884 beviljade riksdagen 4000 kronor i anslag för utbyggnad av telefonnätet för att främja sillfisket. Det hade åter blivit en sillfiskeperiod vid Bohusläns kust och det gällde att utnyttja havets rikedom. Avsikten var att fiskarna per telefon skulle komma i kontakt med uppköpare och därmed få bättre avsättning för sin fångst. Länets landsting, hushållningssällskap och enskilda intressenter bidrog också till utvecklingen av telefonnätet, som då var lika uppmärksammat som bredband är idag. 1889 inlämnades fyra likalydande motioner till landstinget i Göteborgs och Bohuslän om fortsatta bidrag till utbyggnad av telefonstationer i länet. De kom från landstingsmän både i norr (Krokstad och Bullarebygden) och i Södra Inland. Man påpekade att alla städerna i Bohuslän hade telefonstation men i femtiotvå socknar saknade allmänheten möjlighet att telefonera. Enligt telegrafverkets förteckning 1889 fanns i Uddevalla 33 abonnenter, företag och enskilda, inklusive telegrafstationen, där allmänheten kunde ringa. Banken, hotellen, tidningarna, snickerifabriken Cöster & Co, Fredriksbergs tivoli, Kampenhofs textilfabrik, J N Sanne, Thorburns Söners AB och Tändsticksfabriken hade telefon.

En motion av Carl Tobias Lind och C M Andersson från Tanum betonade nödvändigheten av telefon på Resön, där betydande fiskhandel och sillsaltning bedrevs. Landstinget borde också subventionera en del av kostnaden för att installera telefon i jordbruksbygderna. Herrarna föreslog ett årligt anslag på 3000 kronor 1890-94.

I Uddevalla daterades den 24/8 1889 en motion med företagarnamn från Uddevalla, Strömstad och Göteborg, fast Göteborg formellt stod utanför landstinget (landstingets centrala kansli A Iab:14). Där omtalades att länets hushållningssällskap och landsting sedan 1883 hade bidragit till telefonförbindelserna och man föreslog landstinget att fortsätta ge anslag med 1500 kronor per år under ytterligare fem år. Dessa företagare tänkte emellertid inte bara på fiskenäringen utan på industrin, sjöfarten, jordbruket och varuförmedlingen i sin helhet. Från Uddevalla undertecknade Robert Thorburn och bryggaren Svante Natt och Dag som var suppleant för R W Bley, disponent för Kampenhofs textilindustri, vid landstingsmötet. Från Strömstad undertecknade vicekonsul W T Lundgren och borgmästare K H Bergendahl. Dessutom skrev konsularagent J H Sylvander under, men hans namn ströks, troligen därför att han var suppleant och inte borde skriva på, när båda de ordinarie ledamöterna för Strömstad hade gjort det. I landstingstrycket där motionen också finns med, syns inte Sylvanders namn, det framgår bara av originalhandlingen, som är avbildad här. Fabriksidkare D W Flobeck representerade Eriksbergs Mekaniska Verkstad på Hisingen och var alltså landstingsledamot för Östra Hisnings härad, inte för Göteborg. William Gibson representerade Jonsereds fabriker (maskiner, presenningar m m) i Partille socken och var landstingsledamot för Sävedals härad, även om familjen Gibson betraktades som göteborgare. Herrarna var övertygade om att om landstinget lät Hushållningssällskapets förvaltningsskott hantera anslaget, skulle det bli rättvist fördelat inom länet. Men det utskott som behandlade ärendet vid landstingsmötet tyckte att landstingets eget förvaltningsutskott skulle sköta fördelningen av medlen.

Landstinget i Göteborgs och Bohuslän beviljade telefonanslaget 1890-94, men det blev bara 1000 kronor i stället för 1500. 1894 kom en motion från Gotthard Lindberg i Skredsvik om fortsatta anslag för inrättande och underhåll av telefonledningar och telefonstationer, som också beviljades med 1000 kronor per år 1895-99. Vid landstingsmötet hösten 1899 beviljades en motion av Lars Larsson i Huveröd, Ucklum, om förlängning av detta anslag ytterligare fem år, eftersom medlen var till stor nytta för länet.

Tidigare månaders arkivhandlingar

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012