Månadens arkivhandling

Januari 2001 – Hans Hedlunds skissritning till stadsarkiv i Göteborg 1904

Göteborgs Stadsbibliotek, fasad mot öster efter utvidgningen

I mitten av 1800-talet fanns det många arkivhandlingar utspridda över landet men det fanns bara arkivinstitutioner i Stockholm - Riksarkivet och Krigsarkivet. 1869 påbjöd Kungl. Maj:t, dvs regeringen, att häradsrätternas arkiv på landsbygden före 1734 skulle lämnas till Riksarkivet. Samtidigt skulle landshövdingarna ta reda på hur stadsdomstolarnas arkiv förvarades. De låg i regel i rådhuset i varje stad. Förvaringen i Göteborg godkändes 1872.

1881 motionerade stadsfullmäktiges ordförande konsul J J Ekman om ett anslag för att bringa ordning i stadens arkiv, som då ansågs omfatta inte bara kommunala styrelser som drätselkammaren utan även rådhusrätten och poliskammaren. Vissa ordningsarbeten utfördes.

1899 inrättades det första landsarkivet i Vadstena, och 1902 påbjöd regeringen att äldre handlingar från domstolar och länsstyrelser i de västsvenska länen skulle skickas till Vadstena. Göteborgs stadsfullmäktige tyckte Vadstena låg alldeles för otillgängligt, och det ansåg man i Älvsborgs och Skaraborgs län också. I Göteborg startade 1903 grosshandlare Axel Carlander, känd som framgångsrik delägare i Gamlestadens textilfabrik, en diskussion i stadsfullmäktige om att inrätta ett stadsarkiv, där både de handlingar som man betraktade som kommunala och eventuellt vissa statliga arkiv som länsstyrelsen och domkapitlet skulle kunna förvaras. Göteborg skaffade dispens från leveransskyldigheten till Vadstena.

Ett alternativ till stadsarkivet i Göteborg var att staten inrättade ett landsarkiv där, och att staden fick placera sina handlingar på den institutionen. Antingen skulle man ha ett stadsarkiv med statlig byggnadsbidrag eller ett landsarkiv med kommunalt bidrag, huvudsaken var att arkiven inte hamnade i Vadstena. 1904 gjorde göteborgsarkitekten Hans Hedlund ritningar till stadsarkiv (Göteborgs stadsarkivs ritningssamling A 6227) i form av en tillbyggnad till Stadsbiblioteket i hörnet Vasagatan-Sprängkullsgatan, som samme arkitekt ritat på 1890-talet. Överbibliotekarie Lars Wåhlin, som jämte Axel Carlander, professorn i historia vid högskolan Ludvig Stavenow och rådman Siljeström utredde arkivfrågan, ansåg att ett arkiv utnyttjades bäst om det fanns ett bibliotek nära tillgängligt. Lustigt nog blev stadsarkivet på 1950-talet inhyst i gamla stadsbiblioteket, sedan boksamlingarna flyttats till det nya universitetsbiblioteket i Renströmsparken.

Ett annat förslag till förvaring av stadens arkiv var källaren på Sahlgrenska huset, Norra Hamngatan 14, som staden köpt av det företag, där Axel Carlander var delägare, men lokalerna ansågs olämpliga. Hedlund ritade också en separat byggnad i nationalromantisk stil för stadsarkivet vid Vasagatan mittemot stadsbiblioteket (ritningssamlingen A 6231). En variant var att bygga ett stadsarkiv i Nordstaden vid Köpmansgatan, på två tomter bakom Kristine kyrka, som staden inköpt. Till denna byggnad finns ingen fasadritning bevarad, men planritningar finns. Byggnaden kunde göras tre, fyra eller femvånig, beroende på om man enbart skulle ha de kommunala arkiven eller även inhysa de statliga. Kommunens arkiv (inklusive rådhusrätt och poliskammare) beräknades då till c:a 3000 hyllmeter, men med länsstyrelse och domkapitel m m blev det nästan 5000. Idag har Göteborgs stad drygt 40.000 hyllmeter handlingar i Region- och Stadsarkivet på Otterhällegatan.

Riksarkivarien hade inget att invända mot att flytta hela Vadstena landsarkiv till Göteborg, eller i varje fall handlingarna från Västra Sverige (Halland tillhörde landsarkivet i Lund). Han hade heller inga större invändningar mot ritningarna till ett stadsarkiv på Köpmangatan som han granskade 1906. Men så svängde åsikterna, och det blev i stället ett nytt landsarkiv för Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län och Värmland på en stor tomt i stadens utkant som Göteborg skänkte. Dessutom bidrog staden med 150.000 till byggnadskostnaden mot att man fick förvara de kommunala arkiven i den nya institutionen.

På 1950-talet hade den kommunala förvaltningen vuxit så kraftigt att man upprättade ett eget arkivkontor, som på 1960-talet började byggas ut till det stadsarkiv, som 1994 fick landets modernaste lokaler på Otterhällegatan 5.

Tidigare månaders arkivhandlingar

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009