|
En av landstingens uppgifter från deras tillkomst 1863 var att främja kommunikationerna i länet. Landstingen spelade en viktig roll
för de lokala järnvägarna, som byggdes av bolag där landsting och kommuner var stora aktieägare. Kanalprojekt var också populära
i slutet av 1800-talet, då Dalslands kanal byggdes som en transportväg och inte betraktades som en turistattraktion.
1889 föreslog två landstingsledamöter från Bullarebygden att Göteborgs och Bohus läns landsting skulle intressera sig för en
led längs Kyrkälven, som är Bullaresjöarnas utlopp i Idefjorden. Löjtnant Mats Svensson vid Kungliga Väg- och vattenbyggnadskåren
hade besiktigat älven och funnit att den behövde fördjupas på ungefär 7 km av 12. Han var entusiastisk inför ett sådant projekt, eftersom
vägarna var backiga och dåliga och terrängen olämplig för järnväg, fast en sådan också var under diskussion. 1890 fick han i uppdrag att
utarbeta ritningar till en kanal mellan Bullaresjöarna, alltså ett betydligt mindre projekt, och det blev ändå inte något av det heller.
Landstinget hade aldrig tänkt bygga kanalen utan det var fråga om att få underlag för att ta upp frågan med statliga myndigheter och i
riksdagen, som skulle bevilja medlen. Mats Svensson beräknade kostnaden för Bullarenkanalen till 237.000 kronor; det skulle vara c:a
237 miljoner idag.
Ritningarna till Bullarenkanalen 1891 finns kvar i arkivet från landstinget i Göteborgs och Bohuslän, numera förvarat i
Region- och Stadsarkivet i Göteborg. Det har funnits många andra ritningar till farleder längs kusten från ungefär samma tid men de har
alla försvunnit, trots att de enligt landstingsprotokollen skulle läggas i landstingets arkiv.
De här bitarna av ritningarna visar en dubbelsluss vid sågkvarnen vid Långvall och en ny bro mellan Tingvall och Sundshult.
| 
