Månadens arkivhandling

Februari 2001 – Protokoll från övningskommunen Tyft vid Billströmska folkskolan på Tjörn 1897

Folkhögskolan är en nordisk specialitet. Den startade i Danmark på 1830-talet, då prästen och författaren Grundtvig ville skapa ett folkuniversitet för nationell högre allmänbildning i motsats till universitetets klassiska bildningsideal. I Sverige startade intresset för folkhögskola med införandet av borgerliga kommuner och landsting 1863 och den nya riksdagsordningen 1866. Bönderna utgjorde större delen av landets befolkning. Tidigare hade de bara representerats av ett av de fyra stånden i riksdagen men nu blev lantmannapartiet, dominerat av godsägare, det största partiet i riksdagen. Folkhögskolorna fick utvecklas i stor frihet. Somliga drevs av landstingen, andra av föreningar med landstingsbidrag. Redan 1872 utgick statsbidrag, för ovanlighetens skull utan krav på statlig kontroll.

Lars Billström vars folkhögskola i Tyft på Tjörn startade 1876 gav tillräckliga donationer för att säkra skolans bestånd, men landstinget beviljade snart mindre bidrag: 1889 var det 500 kronor. Landstinget drev en egen folkhögskola i Grebbestad. Billström (1801-1878) var född på Tjörn men verksam i Lund. Han hade varit riksdagsman i borgarståndet 1844-60 där han tillhörde de ledande liberalerna. Sedan blev han förstakammarledamot för Malmöhus län. 1855-78 var han borgmästare i Lund. Men det fanns släktingar på Tjörn som bidrog till skolans skötsel. Lantbrukare J E Billström i Röa, Stockevik, var även landstingsman 1889.

Till folkhögskolepedagogiken hörde att eleverna skulle träna sig inför framtida kommunala uppdrag. Därför skrev man protokoll för en låtsaskommun. Billströmska skolan kallade sin kommun för Tyft. Folkhögskolorna inrättades enbart med tanke på manlig ungdom, fast man började hålla särskilda kurser för kvinnor på 1880-talet. Medborgarkunskap var viktigt för männen, medan kvinnornas kurser inriktades på lanthushåll. Kommunalstämman bestod av alla kommunens röstberättigade, dvs de som hade egendom till visst värde eller viss årsinkomst. Kvinnor hade kommunal rösträtt, om de hade egen skattsedel. Gårdsägande änkor har alltid kunnat påverka kommunala beslut, om de önskat. Men politik ansågs vara männens område - kvinnorna hade nog att göra med sin hushållning.

Även om många hade tillträde till kommunalstämman, var det ofta några få förmögna män som dominerade, eftersom man hade rösträtt i förhållande till taxerad inkomst eller förmögenhet. Den graderade kommunala rösträtten togs bort 1918. Kommunalstämman fanns kvar i små landsbygdskommuner ända till 1951.

Vid protokollet fört vid kommunalstämman i Tyft 27/11 1897 (Billströmska folkhögskolan F 2 b:1) inledde man med frågor som kunde förekomma inom kommunen t ex att göra upp utgifts- och inkomststat, men övergick sedan till interna problem som pumpens placering och elevernas medförda potatis.

Vid kommunalstämman i Tyft den 22 januari 1898 valde man ordförande och två ledamöter i kommunalnämnden samt ordförande i kommunalstämman, två fjärdingsmän och en snöfogde. Fjärdingsmännen var kommunens lokala polis. Det var hemmansägare som fick åta sig att upprätthålla ordningen, och det var inget heltidsarbete. Vid besvärliga fall tillkallades länsman, som var statlig tjänsteman. Snöfogdens uppgift var att se till att vägarna hölls öppna, dvs organisera snöplogning.

Förutom att öva sig i protokollskrivning med justering, val-och omröstningsprocedurer skulle folkhögskoleleverna också träna muntligt framförande och diskussion över uppsatta ämnen. Diskussionsprotokollen innehåller både tankar om tobakens skadlighet, bästa sortens hästskor, hur man ska förmå folk att läsa goda böcker och plöjningsmetoder. 1910 21/2 diskuterade Tyfts kommunalstämma om det vore bäst med heltids- eller halvtidsläsning i folkskolorna. Den frågan fick vid omröstningen både ja- och nejröster, så att ordförande begärde ordentlig votering och rösträkning. Det blev 74 jaröster för heltidsläsning mot 59 nejröster.

Vid samma möte diskuterades möjligheten av att införa träslöjd i skolorna, och där fick diskussionen utgöra svar på frågan. Vid Billströmska folkhögskolan förekom i varje fall slöjd. Man köpte material och verktyg 1901 från Nääs slöjdskola söder om Alingsås.

Tidigare månaders arkivhandlingar

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012