|
Lundby kommun inkorporerades i Göteborgs stad 1906, men fortfarande på 1950-talet ansågs i stadens borgerliga familjer Hisingen vara
något avlägset och främmande, “andra sidan”. En mamma som upptäckte att dottern hade en pojkvän från Hisingen blev misstänksam, och
en manlig gymnasist, som fann att flickan han tänkte följa hem efter skoldansen bodde på Hisingen, blev rätt besviken. Bilden visar ett hus i
Lundby egnhemsområde i Stillestorp, där från 1922 stationskarlen vid Bergslagernas Järnväg, senare kontorsbiträdet Karl August Qvist
bodde. Huset var nybyggt när han flyttade dit från Ludvika med sin familj, adressen var 1933 Solbo i Lundby egna hem, senare blev adressen
Kalmargatan. Enligt bevarad ritning 1921 på Region- och Stadsarkivet Göteborg bestod huset av två rum och kök i bottenplanet och en
lägenhet på ett rum och kök på vinden; den lägenheten hyrdes ut. Herr Qvist hade enligt kommunalskattelängden 1923 inkomst av sin
fastighet på 475 kr. Hyresgästen var extra stationskarl, alltså troligen en arbetskamrat. I kommunalskattelängden 1923 framgår att
stationskarlens årsinkomst var 960 kronor, varav nästan hälften gick till hyran. I källaren fanns vedbodar, matkällare och tvättstuga.
Kommunalt vatten och avlopp kom inte förrän 1949, då det blev vattenklosett i källaren. Först 1966 tillkom badrum i våningsplanet.
Sonen Gunnar Qvist gick i småskolan hos Agda Larsson i Kyrkbyskolan och sedan fyra år hos en manlig folkskollärare, men fortsatte efter
skolpliktens slut 1929 i Göteborgs kommunala Mellanskola, senare kallad Burgården, där han avlade realexamen 1933. Gunnar Qvist utkom
1960 med avhandlingen Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846: studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena. Han blev
1960 docent i historia och landets förste akademiske kvinnohistoriker, pionjär inom området och framstående forskare.
|
