|
Nu nalkas den av många fruktade pollensäsongen.
Hösnuva och höfeber orsakade av frömjöl var inget okänt fenomen
för 100 år sedan heller. I Göteborgs hälsovårdsnämnds arkiv volym
F 2 G:1 ligger en liten tysk broschyr, tryckt 1911, utgiven av
Firma Schimmel & Co. i Militz vid Leipzig, som framställde ett s
k motgift. Medlet Pollantin var ett serum, som användes utvärtes
dvs inte injicerades.
Det framställdes både som pulver och i flytande form för att
sprutas i ögon och näsa. I broschyren finns ett foto av hästarna
som användes vid serumframställningen. En stor del av broschyren
upptas - liksom i andra av den tidens reklamtryck - av intyg på
tyska och engelska från personer som fått hjälp av medlet.
Signaturen G P S skriver: “Treatment nearly completely successful.
Never had any relief before.”
Broschyren är också illustrerad med bilder av växter som orsakade
besvär för pollenkänsliga personer. Man noterar att de idag
aktuella hassel, al och björk saknas. Det är mest fråga om
sommarblommande växter och sädesslag som t ex råg och majs. Men
även liljekonvaljen, som visserligen är giftig och vars starka
doft kan irritera men knappast sprider pollen. Understrykningar
och kommentarer i broschyren visar att den verkligen studerats.
Bland de farliga växterna är ogräset kvickrot (Agropyrum repens)
men även gullris (Solidago odora) och Ambrosia artemisifolia, ett
meterhögt ogräs som växer vilt i Nordamerika och via fartyg kom
in i europeiska hamnar. Enligt Lindmans svenska flora tryckt
1901-05, som har med en bild av Ambrosia trifida, sprider
ambrosian mängder av pollen. Till samma släkte hör gråbo (Artemisia
vulgaris) och medicinalväxten malört (Artemisia Absinthium), som
blommar juli-september.
I broschyren sägs även chrysantemum (troligen = renfana
Chrysantemum vulgare) och aster orsaka snuva på hösten.
|
