Betyg från skogsskolan på Hunneberg 1870 för Sven Fredrik Jonasson-Lidman, senare förman vid Haga brandstation i Göteborg
|
Rekommendationsbrev från brandchefen Oscar Lindhé 17/4 1883
|
|
I april 1884 sökte Sven Fredrik Jonasson-Lidman, förman vid brandkåren i Göteborg, en tjänst som sundhetskonstapel i Göteborg. Då
lämnade han in sitt avgångsbetyg från Hunnebergs skogsskola, där han gått 1/10 1869 till 16/6 1870. Han fick 15/4 1873 anställning vid
Göteborgs brandkår. Brandchefen Oscar Lindhé rekommenderade honom särskilt till den nya tjänsten hos stadsläkaren Almquist, men
Lidman fick den inte. Av brandkårens personalliggare framgår att han stannade kvar i tjänst till 22/2 1904, då han vid 54 års ålder fick
avsked.
Personalliggarna har litet mer att berätta om Lidman. Han var född i Tunhems socken (Västra Tunhem) i Älvsborgs län 17/3 1850 och
ogift när han började vid brandkåren; han blev brandkarl nr 16 vid stationen i Haga och uppgavs bo där. Lidman fick böta för försumlighet i
tjänsten, när han var t f förman i Haga, men befordrades ändå till förman (nr 4) 1/10 1875, och då hade han hunnit gifta sig. Kan
försumligheten ha inträffat i samband med giftermålet och blivit förlåten som engångsföreteelse? Han hade varit kronojägare, innan han
kom till brandkåren, och det var ju sådant arbete han utbildats för, men han föredrog tydligen livet i staden. Skogsskolan på Hunneberg var
en av de första som inrättades. Den fanns där 1860-1913. Utbildningen av skogvaktare och kronojägare var statlig, även om landets första
skogsskola startades i Södermanland av länets hushållningssällskap. Utbildningen var praktiskt inriktad, som framgår av betyget. Senare
lade man även vikt vid väl- och rättskrivning, matematik och geometri - räknekonst och geometriska beräkningar ingick även i kursen på
Hunneberg. Skolans föreståndare var jägmästaren i det revir där skolan låg, och han hette i det här fallet Axel Cnattingius. Något arkiv
från skolan är inte bevarat, men det finns två volymer från skogsskolan i Hunnebergs revirs arkiv på landsarkivet.
Någon större nytta av sin skogliga utbildning hade Lidman knappast i brandkåren, även om ett betyg vid skogsskolan gällde förmåga att
leda arbetsfolk. Löneliggaren för Göteborgs brandkår 1893 visar att Lidman hade 76 kronor och 33 öre i månadslön. Hur hans arbete
gestaltades kan man få en viss uppfattning om i brandjournalerna, dvs liggarna över bränder i Göteborg. Brandkåren larmades från olika
brandskåp eller från väktaren i Kristine kyrktorn som hade telegrafisk förbindelse med brandstationerna. Vid brand i hamnen, även på
Hisingssidan, ryckte man ut från Haga och Majorna i båtar. 5/6 1873 brann Levin & Holtens ångsåg på Hisingen. Elden spreds snabbt och
brandkåren inriktade sig på att hindra spridning till omkringliggande byggnader och timmerupplag, vilket lyckades. 23/8 inträffade en
explosion i jakten Dorothea vid Rya näs, ägd av skepparen Eriksson i Västra Frölunda. Den var lastad med gas och fotogen, sprang i luften
och de tre besättningsmännen omkom. Brandkåren ryckte ut men "kunde inget göra mot detta eldhav varför de strax återvände."
Men annars var det oftast fråga om skorstenseld eller mindre tillbud. Vilka brandmän som deltog i de olika utryckningarna framgår inte,
bara vilka stationer som kallades.
Förman vid brandkåren i Göteborg 1884 som utskriftsvänlig pdf-fil
|
