|
Askims kommunalnämnd försäkrade spannmålen i sockenmagasinet 1913
Sockenmagasinet var en viktig reserv i församlingen. Därifrån kunde man få utsäde, när skörden varit dålig, och man kunde dela ut
eller sälja till billigt pris spannmål och potatis till fattiga familjer. Sedan 1700-talets satsningar på förbättrat jordbruk uppmuntrade staten
församlingarna att inrätta sockenmagasin, och de flesta gjorde det. På landsbygden står husen kvar ibland.
Askims kommun präglades fortfarande av jordbruk i början av 1900-talet. Då fanns det ett sockenmagasin på gården Stora Hovås.
I kommunarkivet, som förvaras på Region- och Stadsarkivet Göteborg, finns några räkenskaper för lån av havre 1909-14. Enligt bevarade
låneblanketter gjordes lånen i april, när det började bli dags att så, och de skulle betalas tillbaka med ränta av höstens skörd. För varje
hektoliter lånad havre skulle 15 liter betalas i ränta. Helst skulle betalningen göras i havre, bara i nödfall med pengar, eftersom
kommunalnämnden ville ha påfyllnad i magasinet.
1913 försäkrade Askims kommun innehållet i sockenmagasinet under fyra månader, från 1 mars till 1 juli, för 1.000 kronor.
Försäkringen gällde alltså inte byggnaden; den ansåg man sig tydligen kunna bygga upp igen, om den brann, men spannmålen var
svårare att ersätta. Kanske magasinet var ovanligt välfyllt just det året. Det stiliga försäkringsbrevet ligger kvar bland 1913 års
verifikationer. Åtgärden upprepades inte de följande åren.
Amanda Johansson i Skintebo, som lånade 4 hektoliter havre 1910, hade lånat 3 hektoliter föregående år och ordentligt betalt tillbaka.
Det hade också de övriga 15 jordbrukarna, som lånade utsäde 1909. Amanda kunde säkert sköta sin gård men hon var inte bra på att
skriva - namnteckningen är mödosamt ditpräntad. Carl Alexandersson i Tråkärrs slätt, som bevittnade borgensmannens namnteckning,
var betydligt säkrare med pennan. Han var den som hade lånat mest havre 1909, hela 13 hektoliter. Det andra vittnet, Axel Pålsson i
Årekärr, hade lånat 10 hektoliter 1909 men inte lyckats betala tillbaka allt i havre utan fått lägga till ett par kronor. Men han accepterades
som borgensman för Carl Alexandersson, som lånade 8 hektoliter 1913. Somliga bönder utnyttjade tydligen utsädeslånen regelbundet.
Kanske tjänade de mer på att sälja all sin havre under vintern, och kommunalnämnden accpterade tydligen detta.
|
