Regionarkivet byter nu webbplattform. Vi har redan flyttat in i vår nya webbplats och den här sidan kommer att upphöra i januari 2019.

|   Kontakta oss

Göteborgs renhållning ca 1860-1930: pudrett, råttor - och sopsortering

Månadens arkivhandling: 
November, 2010

Parvagn för dammfri tömning 1929 (fotograf: Fritz Elof Bruce ?)

1864 bildades Göteborgs Pudrettberednings Aktiebolag. Bolaget samlade upp stadens latrin och sopor och tillverkade pudrett (= gödsel). En unik lösning, det 
s k Göteborgssystemet, utvecklades med långa träkistor på räls under avträdena. Varje dag kom "blandarna" och rörde i osläckt kalk, sågspån, aska eller sot. Med jämna mellanrum kom "lässarna" och tömde kistorna, som forslades med hästkärror till fabriken på Gullbergsvass. Pudretten såldes sedan till lantbrukare runtom Göteborg. 

År 1917 startade ett stort råttkrig i Göteborg. Matavfallet hade förvarats i kärl som var lättåtkomliga för råttorna och det var då i stort sett omöjligt att bli av med dem. Nu infördes ett system där matavfallet förvarades i slutna plåtkärl och utrotandet av råttorna kunde starta på allvar. Renhållningsverket upprättade ett antal uppsamlingsplatser för råttorna, bland dem Gibraltar och Barnhemmet i Majorna. 12 öre per dödad råtta blev ersättningen och skolpojkar verkade ha varit bland de ivrigaste insamlarna. Man tog tillvara råttornas fett och tillverkade bl a smörjolja av det. Enbart under första månaden insamlades ca 6500 råttor.

Rått-journal 1917-1920

Redan 1912 hade stadsfullmäktige beslutat om ett sorteringssystem för att återvinna så stor del av avfallet som möjligt, dels av ekonomiska skäl och dels för att oskadliggöra avfallets innehåll. Förslaget överklagades. Bl a ansågs att sorteringen av köksavfall ingrep på ett kränkande sätt i det privata familjelivet. Dock fastställdes beslutet 1913.

Urklipp - Göteborgs Aftonblad, januari 1911

Soporna skulle sorteras i två grupper: matavfall och skräpsopor. Latrinkistorna byttes också ut mot tunnor. Köksavfallet kunde användas som svinmat och skräpet kunde återanvändas, återvinnas eller brännas. Latrinen blev till gödsel. En stor återvinningsstation byggdes vid Skräppekärr där allt återvinnande och oskadliggörande skedde på ett industriellt sätt med maskinell utrustning och där det även fanns en svingård.

Återvinningsanläggningen började dock avvecklas redan tio år efter invigningen. Renhållningen hade länge subventionerats av hygieniska skäl, men under 1920-talet började den istället ses som en affärsdrivande verksamhet som skulle gå med vinst. Skräpmängden i soporna hade ökat och gjort köksavfallet svårt att sälja, latrin och pudrett hade svårt att konkurrera med konstgödseln. Svingården avvecklades eftersom den ansågs gå med för liten vinst. Soporna hamnade på tippar eller brändes upp, utan att man utnyttjade vare sig värme eller slagg. Den latrin som fortfarande hämtades, spolades ut i älven.

Materialet ovan är taget ur ”Göteborgs renhållning 1860-1920-tal”, utställning på Region- och Stadsarkivet Göteborg (RSG) fr o m Arkivens dag 2010 till juli 2011. Boken Smutsguld & dödligt hot av Ola Wetterberg och Gunilla Axelsson är huvudkälla till texterna. Foto, urklipp och rått-journal finns i Renhållningsverkets arkiv på RSG. Om Göteborgs renhållningsverk kan man även läsa på stadens hemsida www.goteborg.se, se Vårt Göteborg, Gamla Göteborg 2002-11-01 för artikeln av P O Ekelund.

Senast uppdaterad 2011-09-05
  • Arkivdepå Vänersborg
    Telefon: 0521-27 84 00 (växel)